Människors olika förmågor
För att förstå vilka olika behov och förutsättningar vi människor har när vi är i en lärandemiljö är det bra att ha en förståelse kring våra olika förmågor. Med förmågor menas människors förmåga att se, höra, tala, läsa. Men även motorik, hur ens rörlighet är samt kognition, hur en tar in, bearbetar och hanterar information ingår i dessa förmågor. Men varför är detta viktigt att veta? Det är viktigt för att alla ska få samma möjligheter att kunna ta till sig information och möjlighet att kunna delta i olika träffar. Genom att ta fram material som fungerar för det med störst svårigheter, de som har funktionsnedsättningar, så kommer det även bli bättre för alla.
Våra olika förmågor varierar
Vi människor har olika förmågor som att se, höra, tala, läsa, motoriska och kognitiva. Dessa förmågor kan variera hos alla, ibland kan någon eller flera förmågor vara permanent nedsatt, då brukar man tala om funktionsnedsättning. Men en nedsättning i förmåga kan också vara tillfällig eller situationsbaserad. En tillfällig nedsättning kan till exempel bero på att man har brutit armen, medans en situationsbaserat nedsättning är när man får svårt att se vad som står på mobiltelefonen på grund av starkt solsken.
Det är svårt att få en överblick över antalet individer med olika funktionsnedsättningar, eftersom vi av integritetsskäl inte får registrera det. Dessutom går det att mäta på olika sätt. Vissa funktionsnedsättningar är svåra att diagnosticera, andra påverkar bara vissa delar av livet. De två siffror man oftast stöter på är att 1,3 respektive 1,8 miljoner människor har funktionsnedsättning. Differensen beror på om det är individens subjektiva bedömning, medicinska diagnoser, arbetsförmåga eller något annat som ligger till grund för beräkningen. 9,5 % av befolkningen använder någon typ av hjälpmedel.
Rörelse och motorik
Rörelsehindrade är den största gruppen enligt Statistiska Centralbyråns statistik över personer med funktionsnedsättningar. Gruppen innefattar personer som är helt eller delvis förlamade till personer som har darrningar eller är greppsvaga. Bakomliggande faktorer varierar och man brukar skilja mellan medfödda och förvärvade hinder.
Behov för god läromiljö:
- Fritt från nivåskillnader
- Jämnt underlag
- Komma intill och nå
- Stöd att hålla i
- Rätt ögonhöjd
Läsa och skriva
Dyslexi är en vanlig orsak till läs- och skrivproblem. Då har man svårt att avkoda bokstäverna. Det har inget med begåvning att göra. Afasi är en annan orsak till läs- och skrivproblem. Afasi uppstår efter en förvärvad hjärnskada vilket kan bero på en stroke, olyckor eller tumör. Skadan innebär ofta att personen bland annat tappar sin läsförmåga helt eller delvis.
Det bor även ca 1,4 miljoner utlandsfödda i Sverige, ca 15 % av befolkningen. De flesta kommer från Finland, följt av Irak och Jugoslavien som vanligaste födelseland. Det finns en enorm spridning i de språkliga svårigheterna för personer med så olika förutsättningar, utbildning och ålder vid flytten från hemlandet.
Behov för god läromiljö:
- Visuell information
- Tydliga rubriker
- Styckesindelningar
- Rättstavningsprogram
Se
Synskada kan antingen innebära att man ser dåligt eller inte ser alls (är blind). Man kan se dåligt på väldigt många olika sätt. Suddighet, avgränsat synfält och problem med färgseende är vanliga problem. Det finns många olika typer av synskador. När vi blir äldre ser många av oss allt sämre.
Behov för god läromiljö:
- Ledstråk/gränser
- Orienteringspunkter
- God belysning
- Kontrastrik färgsättning
- God akustik
- Inga faror och hinder
- Taktila skyltar
Höra
Hörselskada kan antingen innebära att man hör dåligt, är överkänslig för ljud eller inte hör alls (är döv). Tinnitus är en speciell form av hörselskada där ljud uppstår i hjärnan utan att det finns någon yttre ljudkälla. När vi blir äldre får många av oss gradvis sämre förmåga att höra.
Behov för god läromiljö:
- God ljudåtergivning
- Inget bakgrundsljud
- Hörselteknisk utrustning
- Textdisplayer och visuella larm
- Textning av film
- Läppavläsning
Koncentration och Minne
Neuropsykiatriska diagnoser, till exempel ADHD, kan påverka en persons förmåga att komma ihåg saker eller att koncentrera sig. Många funktionsnedsättningar och sjukdomar ger dessa problem som en bieffekt. Demens leder till gradvis funktionsnedsättning och ökade problem.
Behov för god läromiljö:
- Logik och konsekvens
- Överblickbarhet
- Liten skala
- Socialt välfungerande miljö
Förstå
Utvecklingsstörning innebär att en person har en begränsad förmåga att förstå. Nedsättningen kan vara lindrig, måttlig eller svår. Utan att definieras som utvecklingsstörda finns det personer som har låg begåvning. Ett sätt att försöka mäta detta är IQ. För hög svårighetsgrad, bristande kunskaper eller ovana vid ett visst sammanhang kan också skapa problem att förstå.
Behov för god läromiljö:
- Personligt ombud
- Förenklat informationsinnehåll
- Logik och konsekvens
- Alternativ till text
- Talspråk
Tala
Talskador är ett samlingsnamn för att beskriva att man kan ha problem med att tala. Orsaken till en talskada kan variera och är ofta en del av ett mer komplext problem. Många personer med talskada har därför ytterligare funktionsnedsättningar. Vanliga bakomliggande faktorer till talsvårigheter är att personen har Multipel skleros, Parkinsons sjukdom, Afasi eller Celebra pares.
Behov för god läromiljö:
- Fyll inte i eller avsluta personens mening.
- Låt konversationen ta tid.
- Användning av olika metoder och material
- Chatt som alternativ till telefon för kommunikation